Hoppa till innehållet
ipaddress.fi
DNS2 min läsning

Så fungerar DNS

Från att du skriver ett namn till att du får en adress: resolvrar, rotservrar, toppdomäner, cache och TTL – på vanlig svenska.

Av ipaddress.fi

Datorer ansluter till IP-adresser; människor kommer ihåg namn. Domain Name System översätter mellan dem – miljarder gånger i sekunden, mest ur cache, på några millisekunder.

Aktörerna

  • Stubbresolver: den lilla DNS-klienten i ditt operativsystem eller din webbläsare.
  • Rekursiv resolver: en server som gör jobbet att hitta svaren – driven av din operatör eller av en offentlig tjänst som 1.1.1.1, 8.8.8.8 eller 9.9.9.9.
  • Rotservrar: vet var varje toppdomän finns. Det finns tretton logiska rotservrar, men hundratals kopior runt om i världen tack vare anycast.
  • Toppdomänservrar: för .fi, .com och så vidare. Registret för .fi drivs av Transport- och kommunikationsverket Traficom, och dess servrar vet vilka namnservrar som ansvarar för varje .fi-domän.
  • Auktoritativa namnservrar: har domänens faktiska poster.

Ett uppslag, steg för steg

När du öppnar www.example.fi och inget finns i cache:

  1. Enheten frågar sin rekursiva resolver efter A-posten (IPv4) och AAAA-posten (IPv6) för www.example.fi.
  2. Resolvern frågar en rotserver, som svarar med servrarna för .fi.
  3. Den frågar en .fi-server, som svarar med namnservrarna för example.fi (dess NS-poster).
  4. Den frågar en av namnservrarna för example.fi, som returnerar adressen.
  5. Resolvern lämnar svaret till dig – och sparar det i cache.

Cache och TTL

Varje post har en TTL (time to live) i sekunder. Resolvrar behåller ett svar så länge innan de frågar igen. Det är därför DNS är snabbt – och därför ändringar tar tid: en post med en timmes TTL kan levereras ur cache upp till en timme efter att du ändrat den. Sänk TTL:en före en planerad flytt. Med DNS-spridning kan du se vad flera offentliga resolvrar har i cache just nu.

Mer än adresser

DNS talar också om:

  • vart e-post ska levereras (MX),
  • vilka namn som är alias (CNAME),
  • vilka servrar som får skicka e-post och vilka certifikatutfärdare som får utfärda certifikat (TXT för SPF/DMARC, CAA),
  • vilka servrar som är auktoritativa (NS, SOA),
  • och omvänt vilket namn som hör till en IP-adress (PTR).

Varje posttyp har en kort guide: A, AAAA, CNAME, MX, TXT, NS.

Säkerhet: DNSSEC och krypterad DNS

DNSSEC låter resolvrar kontrollera att svaren verkligen kommer från domänens ägare, med hjälp av signaturer som publiceras i DNS. Även .fi stöder DNSSEC, och du kan kontrollera en domäns kedja med DNSSEC-kontrollen. DNS-over-HTTPS och DNS-over-TLS krypterar förbindelsen mellan dig och resolvern så att andra i nätverket inte kan läsa eller ändra dina frågor. De löser olika problem och fungerar bra tillsammans.

Se det live

DNS-uppslaget frågar efter alla vanliga posttyper live och visar TTL och DNSSEC-status – prova med traficom.fi.

  • DNS2 min läsning

    Hur fungerar reverse DNS?

    Omvänd DNS översätter en IP-adress till ett namn. Så fungerar PTR-posten, vem som styr den och varför e-postservrar bryr sig.

  • Felsökning2 min läsning

    Så felsöker du problem med IPv6

    Ingen IPv6-adress, IPv6 som finns men inte fungerar, eller sidor som laddar långsamt: en checklista från enheten till leverantören.